Standardfärgerna fux, svart, brun och svartbrun


Hästens färger delas in i fyra stycken standardfärger; fux, svart, brun och svartbrun.

Färgerna finns, som vi ska se, i olika nyanser och kommer i grunden från endast två basfärger, rött och svart.

Fux


Alla hästar har dubbelt anlag för rött och en häst som saknar anlag för utbredning av svart färg blir fux.

Det är också bakgrunden till den så kallade fux-regeln, dvs om du parar två fuxar så får du en fux.

Själva ordet fux kommer från det tyska ordet för räv och anspelar på rävens röda färg. Fuxen finns i flera olika nyanser och delas in ljusfux, fux och mörkfux, eller svettfux som det också kallas ibland.


Bodbäckstroll - ljusfux


Bedåra - fux


Saras Tofte - mörkfux/svettfux

Linfuxar


Det finns ett anlag som bleker endast rött tagel och därför bara kan ses hos fuxarna. Dessa fuxar med ljus man och svans kallas ibland för linfuxar eller flaxfuxar, vilket kommer från engelskan flaxen som betyder lin.
Anlaget är inte genetiskt kartlagt men är av det ovanliga recessiva slaget.

För att en fux ska få ljus man och svans måste alltså anlaget finnas i dubbeluppsättning, dvs komma både från hingsten och stoet. Att renodla färgen fux med ljus man och svans skulle därför vara enkelt; para två fuxar med ljus man och svans och fölet blir fux med ljus man och svans.


Röder - något mörkare fux med ljus man och svans. Foto: Annelie Ek


Briskeby Philip - linfux med ljus man och svans

Svart


En häst behöver bara ett anlag för svart för att bli svart, eftersom anlaget för svart är dominant över fux. Färgen svart är alltså dominant över fux, men som vi ska se längre fram underordnad brun och svartbrun.

Konsekvensen av detta är att två svarta hästar oftast får svarta avkommor. Om båda föräldrarna har enkla uppsättningar av svart anlag kan de också få en fux, men får normalt inte ett brunt föl.

Normalt inte skriver jag, men det finns i indikationer på att det också kan förekomma en svart färg hos häst som är dominant även över brunt. I praktiken skulle det betyda att två svarta hästar skulle kunna få ett brunt föl. Detta är mycket ovanligt, och vi har ännu inga belägg för att det förekommer hos kallblodet.

Svarta hästar finns vanligtvis ganska sparsamt, men eftersom vi nu har flera svarta hingstar i avel tycks antalet svarta hästar i rasen öka, och det verkar finnas fler svarta än det finns fuxar hos kallblodet.

Även de svarta hästarna förkommer i olika nyanser från djupt, glänsande svart till en mer matt, nästan lite fadd färg. Tonen kan också variera med årstiden och den svarta hästen kan blekas av solen och bli lite rödaktig i hårspetsarna. Dessa hästar kan ibland förväxlas med riktigt mörkbruna hästar, fast de egentligen är svarta.

Här kommer några exempel på olika nyanser av svart. Vi har ingen allmänt vedertagen nomenklatur för de olika nyanserna.


Love - svarta. Foto: Tore Kvam


Ava Maks - svart. Mattare och gråare i tonen.


Bol Elden - svart. Foto: Harriet Åberg

Brun


Den vanligast förekommande färgen är helt klart brun. Det beror på att anlaget för brunt är dominant över de anlag som ger de andra standardfärgerna.

En brun häst har ett eller två anlag för svart, samt minst ett anlag för brunt. Anlaget för brunt är egentligen ett anlag som begränsar utbredningen av svart till att omfatta bara man, svans och ben. Eftersom brunanlaget är dominant över svart blir alla hästar med anlag även för svart färg bruna.

Men, om hästen inte har svart anlag, dvs är fux, syns inte brunanlaget. En fux kan alltså bära anlag för brunt ?osynligt?. Om du då parar en fux med en svart häst kan du därför få bruna föl.

Det finns många nyanser av brunt och de delas in i ljusbrun, brun och mörkbrun.


Troll Tor - ljusbrun. Foto: Anders Norrgård


Torpa Carl - brun. Foto: Tore Kvam


Pelle Babs - mörkbrun. Foto: Annelie Ek

Sotning


Det tycks som om den bruna färgen finns i oändligt många olika nyanser. Exakt vad som styr nyanserna och färgens djup är inte kartlagt.

Det är vanligt att en brun häst har svarta hår i hårremmen. De svarta håren finns oftast på halsen och över rygg och kors. Det påminner om lite om sot som fallit ner på hästarna ovanifrån, och kallas ibland för sotning. Utbredningen av det svarta kan variera från ett begränsat område på halsen, till att omfatta större delen av halsen, bålen och korset. Intrycket blir då en mörkt brun häst.


Brunnsäter. Brun med sotning - mörkbrun. Något mindre sotad än Feseth Lynet.


Feseth Lynet. Brun med sotning. Han skulle vara betydligt ljusare utan sotningen och då inte betraktas som mörkbrun.

Mjölmule


Ett annat intressant anlag är mjölmuleanlaget. Anlaget är dominant och ger bruna och fuxfärgade hästar ljus buk och mule.

Mjölmuleanlaget är alltså ett annat fenomen än sotningen, men ger den effekten att hästen blir mörkare på ryggen och ljusare under magen, och får så kallad motskuggning. Motskuggning anses vara ett slags kamouflage som gör att hästen blir mindre synlig för rovdjur. Den ljusa buken motverkar skuggningen som bildas med solens hjälp och intrycket av bålens form försvagas.

En brun häst med mjölmule är en klassisk färg hos lanthästen. Den är idag mycket vanligare hos Nordisk Brukshäst men finns även hos Kallblodstravaren.


Bus Clas - brun med mjölmule.


Norrlands Akvavit - ljus med mjölmule

Apelkastning


Apelkastning är ett slags mönster som bildas i hårremmen och liknar ett nätverk med runda områden, vanligtvis ljusare i mitten. Apelkastade hästar förekommer i alla färger, mer eller mindre. Hos kallblodstravaren är det vanligast hos de bruna hästarna.

Vad som styr apelkastningen är inte klarlagt, men den kan bero både på färgskiftning och på strukturskillnader i hårremmen. Det är också vanligt att apelkastning bara framträder vissa tider på året, t.ex på sommaren.


Krösa Maja - hon har det mesta. Ljusbrun, mjölmule, apelkastad och sotad. Foto: Ellen Glasell

Svartbrun


Svartbrun anses vara en egen standardfärg och inte en nyans eller variant av brun därför att den har ett eget anlag. Anlaget för svartbrun är en modifiering av anlaget för brun som gör att svart färg begränsas lite grann, men inte lika mycket som på en brun häst.

Anlaget för svartbrun är dominant över svart, men recessivt gentemot brunt. Svartbruna hästar har en speciell teckning där hårremmen är svart men nosen, läpparna, nedre ögonlocket, flankerna och innersidan av låren är gul/röd-bruna. Även bruna tecken bakom öronen kan förekomma.

Färgsättningen ger association till färgen på hundraserna Dobermann och Rottweiler.


Troll Kevin - svartbrun. Foto: Anette Bojfeldt


Troll Kevin - svartbrun. Foto: Anette Bojfeldt


Joker Elden - svartbrun


Kåsböle Sessan - svartbrun. Foto: Ragnar Strandberg
Ida Krekula 2009